Åh åh åh tjejer, åh åh åh tjejer, vi måste höjar vårar röster för att höras...Överallt i hela världen firas det idag.. Den internationella kvinnodagen. I år firar den 100 år... och kanske mer ifrågasatt än på länge... Själv tycker jag att så länge det finns en enda kvinna som förtrycks just på grund av att hon är kvinna så ska vi fortsätta kämpa... Så länge alla övriga dagar tillhör männen, Så länge det inte är självklart att vi har rätten till utbildning, rätten till att bestämma över vår egen kropp. Rätten att bestämma hur vi vill leva våra liv.. så ska vi kämpa... Kämpa för att våra systrar i andra länder ska kunna fostra sina barn i demokratisk anda med rösträtt och självbestämmande. Rätten till att vi i Sverige ger alla barn möjlighet till ett gott liv... Så länge forskningen sker nästan enbart på mäns kroppar.... Våra mindre kvinnohjärtan som står för en ökande andel av hjärtinfarkter, inte har ens har en bråkdel av forskning bakom sig...Vilket betyder att när våra hjärtan är påväg att stanna av stress... så känner medicinsk personal inte ens till att symtomen är olik mäns hjärtinfarkter...många kvinnor skickas hem igen.. utan att kolla EKG....... för man förstår inte.....
För det är lätt att glömma att det inte är mer en 80 år som vi har haft rösträtt... och för dessa våra anmödrar som slet för att vi skulle kunna vara med och bestämma vill jag höja min röst...Hur många av oss kan säga att historielektionerna gav någon vår historia om våra t.ex. engelska systrar sufragetterna som slogs i England och banade väg för rösträtt för oss kvinnor... Eller Vår svenska Kata Dahlström som kämpade för kvinnors arbetsrätt. Då var det nämligen mannen som blev anställd och kvinnan följde med som extra resurs. På samma sätt som jag hyllar våra anmödrar för sin otroliga kreativitet innom hantverket, så har hon all min aktning för att hon gått före och jämnat marken för mig.... Därför faller det på min lott att fostra mina barn så att de inte ifrågasätter någon på grund av kön, sexuell läggning, etniska tillhörighet. För om vi börjar i det lilla... så kan vi som den lilla tuvan stjälpa stora lass... För jag sjunger som mina barnbarn Balthazar och Tristan gör... "Jag vill va fri som en fågel" Det vill säga kunna bestämma själv hur jag vill leva mitt liv... Mina och våra döttrars val ska handla om våra egna val... inte konventioner och traditioner och ojämnlighet. Och så glöm inte bort tjejer... att det är vi kvinnor som fostrar våra söner... som en gång ska bli någons dotters man......alltså ligger det på oss att fostra våra söner till goda förebilder till deras söner.... Tack för ordet... Kram Jeanette http://www.youtube.com/watch?v=a9KZW3rMMzM
6 kommentarer:
Bra rutet! Det där med hjärtan och stress, och att vi inte undersöks på samma sätt är riktigt otäckt. Här firas eller kämpas det inget idag, är hemma från jobbet med halsont och feber. En rätt så slagen kämpe..hihi
Ha en fin dag vännen
Kramar
AnnaMaria
Hej!
Och tyvärr ser vi på många håll att kvinnors rättigheter och friheter minskar i rask takt. Det som vi tror är självklart är tyvärr inte det. sedan går det i och för sig framåt på andra håll.
Med vänliga hälsningar Eva S.
Åhh,det hade jag missat helt. ;) Så sant så som du skriver.Vi får fortsätta kämpa tjejer. :)Ha en riktigt härlig vecka. Kram Ulrika
Så sant så...ganska orättvist i vårt väldigt "rättvisa" samhälle?!
Mm det är väl en karl som ligger bakom!
Kram kram!
Ställer upp till fullo!!! Ett härligt inlägg, fick 70-talsvibbar, då var man verkligen engagerad i det politiska...kramen
Jag håller med helt och hållet...
kramiz//kullervilla
Skicka en kommentar